söndag 6 juni 2010

Brevet till katten

Bäste Ers majonnäs den store murduren, Findus Snällfot

Jag saknar dig så själen blöder

Jag saknar rutten fisk och förvridna möss under mitt köksbord
Jag saknar hur du alltid skyllde ifrån dig som bara din kattsjäl kunde göra
Jag saknar din solvarma päls och dina stora tassar på mitt bröst, din doft

I årtionden har du funnits vid min sida och även om du höll din egentliga ålder för dig själv har jag alltid förundrats över din stora vidunderliga själ, för mig har du gjort behovet av att mäta tid oviktigt, du var och är livet. Så självklart

Jag gläds över din himlafärd då jag såg att du ville fara, men det stoppar mig inte från att gråta var gång du sträcker fram en tass och gör mig medveten. Jag blev liten när du for och inget är självklart längre.

Ibland ser jag dig i ögonvrån, dina isgrå ögon i en djupblå skugga.
Du gör mig varm och trygg och du låter mig le. Jag pratar ofta med dig, du finns… överallt

Tack du, min vidunderliga katt, tack för att du valde mig i ditt liv
Vila nu här, under himlavalv och träd sus
Vila här, i min famn
Djupt i mitt hjärta

Jag minns

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar